Jag är en människa med stora katastroftankar och ganska mycket ångest (enligt min terapeut iallafall)

Mitt värsta senario är att Anders ska dö i en bilolycka därför måste jag alltid säga kör försiktigt varje gång han åker iväg med bilen, så långt tycker jag att jag är väldigt mån om Anders och han är ju det viktigaste för mig!

MEN idag brakade vi rätt ner i diket, det var glashalt ute och det gick inte så snabbt och vi gled mest ner i diket, (enligt Anders) där går våra historia i sär.

Min historia är en helt annan, jag var nära döden och jag skulle dö när vi åkte ner i diket, det gick mega fort och det här var slutet.Och eftersom jag är en katastroftänkare har jag gått igenom många senarion i huvudet över hur jag skulle reagera och vad jag skulle tänka på precis innan jag dör....

Jag är Besviken över mina tankar som jag trodde va dom sista i livet, jag vräker ur mig enligt Anders -Nej men jag vill ju inte det här, och mina tankar var, shit jag har inte städat hemma!!

så fruktansvärt besviken är jag ,va det allt jag tänkte på innan jag skulle dö??, Anders säger att det var nog för att jag igentligen visste att vi inte skulle dö eftersom vi bara gled ner, humm ja hoppas det...     

Den värsta kommentaren som kommer ur min mun idag var -Anders va fan varför skulle du ta med mig ner i diket när du vet hur rädd jag är för sånt här, kommer aldrig repa mig efter det här!

Stackars stackars Anders, så klart jag inte menade det, det kom ut lite fel bara ville ju inte att han skulle ner där heller =/

Men vi mår bra och inte en skråma på bilen tack gode gud!!

Det här har gett mig ännu en anledning till att jag vill inte ta körkort!

Trevligt fredagsmys!

I bland jag kan jag tycka att jag har inget att vara ledsen för, att ingen annan tycker att det är någonting att sörja förens man vet hur det blir.

Men även lika mycket som jag tycker att jag inte borde vara ledsen så är jag ledsen lika ofta ändå.

Jag brukar tänka att det är inte synd om mig,lika ofta kan jag tycka jo fan det är fan synd om mig, varför skulle det inte vara synd om mig,jag kanske aldrig kan få barn och det är ju meningen med livet känner jag.

Jag har en hormonsjukdom, Pcos heter den, (goggla om ni vill) orkar inte skriva allt här men i korta drag, jag har

ingen ägglossning,

kommer skriva mer om pcos i bloggen eftersom det är något jag lever med dagligen och måste kämpa mot dagligen,

många kvinnor med pcos blir gravida "spontant" eller med hjälp, finns så klart även dom som inte lyckats, men jag tänker inte bli en i den statistiken..

Det jobbigaste med att få diagnosen var att hela min framtid ändrades , mina framtidsplaner blev förvirrade, för vem vågas hoppas när man inte vet hur det kommer gå.

Min bild av en lycklig framtid med barn blev en jobbig framtid med sorg utan barn, vissa dagar tänker jag att det kommer gå vissa dagar faller jag och tänker att det är så lång väg att vandra innan vi ens kan få hjälp med själva "behandlingen ".

Dom flesta kvinnor som har pcos är överviktiga , nått med sjukdomen gör att man går upp i vikt och det är mycket svårare att gå ner i vikt, P-piller ska vara bra för att hålla hormonerna i "balans" , jag slutade med mina för massa år sen och antagligen därför jag gick upp massa i vikt på så kort tid..

haft min "diagnos" i cirka 2 år nu

Vissa dagar kommer bloggen vara en ventilation för allt jobbigt vissa dagar kommer den vara en ventilation för allt roligt.

i mitt liv kommer lyckan och vissa dagar går lyckan..

I dag har lyckan åkt på semester, vem vet han kanske kommer tillbaka i morgon, om det inte är tågstopp på sj förstås=)

Blev inge mer bloggande igår, fick försöka lägga mig tidigt för att försöka vända tillbaka dygnet, har haft svårt att sova på nätterna så har oftast blivit att jag somnat närmare 05 på morgonen.

Men igår somnade jag kl 22 men har vaknat varje timme och kollat på klockan i natt, så är inte så utvilad som jag hade hoppats på=/

I går var det hur bra dag som hellst mina vänner har så otroligt fina barn och dom är så goa!!

Och jag är så tacksam som har dom och att dom förstår

Men mitt i all lycka , skär det till lite i hjärtat, för kommer jag nånsin själv få ett barn att kalla mitt eget?

Att få barn och bli gravid är inte en självklarhet för alla, det är inte självklart att alla kan bli gravid på det "normal sättet"

Jag är en utav dom, det är min största sorg att inte veta om jag nånsin kommer kunna få barn, nog finns det hjälp att få men tankarna finns ju där att om inte hjälpen hjälper då?

Jag sörjer varje dag nått jag inte har, jag sörjer att allt inte blev som jag tänkt, jag sörjer att ingen kan förstå, jag sörjer att jag har en lång väg att gå, jag sörjer att det kanske inte går, jag sörjer över min framtid som jag kanske aldrig får med ett eget barn, jag sörjer att mina hormoner spelar mig ett spratt, jag sörjer att jag igentligen inte kan sörja något jag aldrig haft..

idag ska det MYSAS bäbis mysas, varje onsdag träffas vi ett gäng tjejer hemma hos Sara och bara umgås!

Super mysigt=)

skriver lite mer senare, för idag har jag känt att det inte bara varit guld och gröna skogar hos mig, hmm jobbigt att leva med ångest ....

Det diskuteras vilt här hemma om världens värdsligaste sak TVn, i vilket rum den ska vara i.

Jag tycker inte den ska sitta där den sitter nu, i vardagsrummet A.K.A tvrummet. Anders gillar den där på väggen så man kan kolla tv medans man lagar mat (vi har öppenplanlösning) och när man umgås..?

Jag tycker inte man umgås med en tv,??

Så eftersom jag har funderat på det här HELA natten och har nu bestämt att vi ska göra ett "tvrum" i ett annat rum och flytta in soffan till det rummet.

OCH då kan jag ÄNTLIGEN få bygga min soffa av lastpallar och massa kuddar (självklart hjul på) eftersom jag blivit hjuloman! Har planerat allt i minsta detalj, vad som ska sys och vad som ska göras...Jag kom på att om jag trycker på med mina ideer när Anders är som minst beredd och villig att lyssna så borde det funka, jag skrev en lapp och satte den på ytterdörren så han såg den i morse kl 05.10, sen låg jag och lurade i sovrummet när han kom viftandes med lappen och undra vad sjutton jag menade, fick då flyga upp springa runt kl 05, och demonstrera hur allt skulle bli =) han tyckte det lät BRA!!!! JIhooooo, ett tips tjejer, överaska han tidigt när han helst inte vill diskutera inredning ni kan även trycka på med hans kärlek till dig, tex Älskar du mig så säger du ja =)

I mitt fall kunde jag även trycka på lite med miljön och kostnaden inte blev mycket för att göra soffan =)  

Har sytt 3 stycken framsidor idag, tvättar baksids tyget så det får bli att sys klara i morgon, här kommer lite bilder,

Den sista BIlden på framsidan är inte ihop sydd riktigt än och det ska bytas lite plats på lapparna såg jag nu =) men en liten hint iallafall hur det kommer bli..

Det blår med nallar eller va det är har min mamma börjat sytt för många många år sedan , nu har jag fått det och det är tänkt att jag ska avsluta det=)

Tack och bock!

I natt kunde jag inte sova, jag hade så mycket ideer, jag vill göra om vårat sovrum, vill göra det lite mer "färg" .När vi gjorde om det tidigare valde vi  att ha vitt i sovrummet för tänkte att jag kan behöva lite lugn och ro och avslappning då tyckte jag vitt vitt vitt var  rätt alternativ, kanske för andra men inte för mig, nu är det bara att försöka övertala Anders , ska nog gå lätt då  han inte heller är no big fan av vitt bara, men visst kan jag tycka att det ser lite mysigt ut på bilden faktiskt, tur jag kan spara bilden när allt åker ut !=)

Idag vaknade jag och Anders upp med bakfylla, väldigt konstigt tyckte vi eftersom vi var nyktra igår och jag som inte har druckit på år!! Måste varit sympati bakfylla tror jag ..Nåväl farsdag idag så vi var hem till min pappa och fira han lite, Anders pappa jobbade så han får vi fira en annan dag, vi har tur jag och Anders för vi måste ju fått dom 2 bästa papporna i världen!

ÅH jag har fått rensat mammas tygförråd oj oj va tyger, oj oj vad jag ska sy, det är kärlek för mig att kunna använda och återbruka i dagens samhälle är guld, hela världen är ju hysteriska allt ska vara nytt och dyrt..jätte konstigt tycker jag , hittat tyger från 1982 som slår alla ikeas tyger med hästlängder, och vad billigt det blev sen =)

Han med en bio med mina kära små bröder också, mina två små älsklingspojkar, eller dom är inte så små längre dom är ju faktiskt snart 16 men för mig kommer dom alltid vara små!

I veckan ska jag sy massa och bara vara, hoppas jag får träffa min kära vän Frida en sväng =) vi har en del att prata om eller hur Frida ?=)

kram på er alla, och ps: dyrt är inte alltid bra , mest dumdristigt Ds